It's my birthday!

...och därmed bara ett år kvar till det magiska trea, nolla (och så pratar vi inte mer om det!)
Lyckades även tajma in min första morsdag på samma gång. Sixten hade ordnat en uppskattad morsdagspresent; en påse chips, sourcream & onion och ett fint kort. Lilla gos!
Haft klanen Abelsson/ Gustavsson här på lite tårta, vi invigde matsalen, den funkade perfekt!
Nu på kvällskvisten tittade grannen in för att hälsa oss välkomna. Hon hade med sej en riktigt god, hembakt kaka! Trodde inte sånt hände på riktigt utan bara i sånadär mysiga böcker skrivna av tex. Rosamunda Pilcher! Man blir verkligen glad och alldeles varm i själen av sådana härliga människor. Får nog bjuda in dem någon dag och lära känna dem lite bättre!



Komat!



En kväll i april.

Det stora doppet!

Nu är vår son döpt! I Habo vackra träkyrka den 22/5 döptes han tillsammans med två andra gossebarn; Harry och Love! Det blev en fantastisk dag, från början till slut (ok då, kanske inte från allra första början, men nästan!). Lättrörd som jag är fälldes en och annan tår när min lille Sixten i prästens vana händer välkomnades i guds familj
och, när själva dopakten var över, visades upp för församlingen!
Som faddrar har Sixten fått min bror Tony och vår goda vän Ninna, de bästa faddrar man kan tänka sej! Dopklänningen köpte min farmor och farfar när jag skulle döpas den 26/9 -1982, även Tony är döpt i den! Roligt när man kan använda gamla saker.




Sixten fick bland annat två träd i dopgåva, ett körsbärs- och ett äppelträd. Dagen efter dopet passade jag på när Sixten sov middag och grävde två gropar att plantera dem i, det gick hur bra som helst. Problemet var att det stod två buskar där jag bestämt mej för att sätta trädet, så jag försökte även gräva upp dessa. Hemskt dumt att spaden gick av då bara... Antingen är jag väldigt stark eller så var spaden väldigt dålig, jag vill gärna tro på det första alternativet, men eftersom jag vet att redskapet är inköpt på ÖB så kanske det snarare är alternativ två som var orsaken till haveriet.
Hursomhelst slutade med att vi angjorde en bopgserlina runt buskarna och drog upp dem med rötterna med hjälp av gammelbilen! Det gick jättebra, såg troligtvis lite märkligt ut! Avgör själva!



Från det ena till det andra så bara måste jag berätta om en händelse som får mej att skratta högt bara jag tänker på det! Maken skulle rensa kattlådan, som vi har placerad i källaren precis intill en vägg. Plötsligt hör jag honom, med panik i rösten, säga att "det är blött här på golvet" och "det är jätteblött här, en hel pöl" varpå han plaskar i pölen med handen!
Ok, inte så bra, jag ser framför mej hur badrummet som ska renoveras till hösten försvinner i fjärran, och istället ser jag grävmaskiner och dränering av husgrund framför mej.
Maken som blir något bekymrad över det faktum att det är bött i källaren fortsätter plaska runt i pölen med handen, troligtvis för att ta reda på mängd, härkomst och karaktär av det våta. Det är då jag inser att det är kattkiss pölen består av! I samma ögonblick gör även maken samma upptäckt, han luktar nämligen på ovan nämda pöl! Där har han suttit med näven i kattkiss och plaskat runt som om det vore vatten! Det är humor, iallafall tycker jag det!


Disneyklubben!

Hört i familjen Abelssons sovrum:

Madde: Sover du?
Rickard: Ja.
Madde: Vad hette den där som sa "krackelibrankelfnatt"?
Rickard: *nyvaken* Va?
Madde: Ja, den där ankan på hjul du vet?

Låååång tystnad.

Rickard: Var det.... Gizmokvack?

Så störande när man funderar på ett namn men inte kan komma på det, speciellt när man ska sova! Omöjligt att slappna av innan man fått ett svar! Tur man har en så allmänbildad make som har svar på det mesta, även mitt i natten!


Hej igen!

Kom just på att jag ju har en blogg! Kom även på att jag tycker det är rätt kul att skriva i densamma! Fråga mig inte varför jag då inte skriver i den, för det vet jag inte!
Nu ska jag iallafall skriva ett inlägg!

Det har hänt massor i mitt liv den sista tiden, massor av trevliga saker där det absolut bästa är att ha blivit mamma till världens finaste Sixten! Han kom ut en vinterdag efter att jag och maken tillbringat många timmar på förlossningen i jönköping, och han fångade våra hjärtan direkt! Nu är han snart 4 månader och han har gjort både mej och maken till bättre människor! Vad värmer mer än detta tandlösa leende eller känslan av en liten hand som tar ett stadigt grepp runt mitt finger? Inget!

Strax innan vårt lilla mirakel kom till världen köpte vi äntligen hus! Efter att ha sökt med ljus och lykta efter det perfekta boendet hittade vi till slut huset med stort H! Nu börjar det äntligen bli dags för inflyttning, ett nytt kök är på plats, hallen är iordningställd, matsalen tapetserad, en elektriker har gjort elledningarna från 50-talet något mer moderna, lite nya vattenledningar och stammar är bytta. Vi ska fortsätta renoveringen under våren och sommaren, jättespännande!


Laga bilen!

Har kommit på det optimala sättet att bli av med rosten som jäser i skärmkanterna på Rulle! Man tar en plåtsax el. dylikt och klipper bort skiten! Perfekt! Ska nog ut och testa imorgon innan maken vakar. Han tycker nämligen inte alls att det är nån bra ide, utan pratar om slipning, spackling osv. Låter jobbigt tycker jag...

Goda grannar del 3

Höll ju på att bli lätt galen på grannens skramlande bambuvindspel för någon månad sedan. Övervägde på allvar att göra en liten kupp och helt enkel plocka ner och slänga skiten. Hann inte komma längre än till planeringen förän vindspelet var borta. Trodde att det var ägarinnan själv som tröttnat på att lyssna på skrammel dagarna i ända, men så var inte fallet! Det visade sig att en annan granne också var utled på höra detta elände dagar och nätter igenom, helt sonika (efter en blöt utekväll visserligen) plockat ner bamburören och placerat dem på det strategiska stället: i soptunnan! Troligen hade ägaren till spelet hittat sina kära rör i tunnan, eftersom maken såg henne desperat försöka knyta upp dem igen men misslyckas! Nästa gång jag ser grannen som räddade mej från ett nervöst sammanbrott ska jag ge honom en kram!

Motljus och blixt, blir ganska effektfullt!

 


Utekatter

Våra två katter är vana att leva ett stillsamt liv inomhus, något jag tror de trivs ganska bra med. Visst har den ena av dem, Måns, gjort små rymningsförsök ibland. Det längsta av dem var när han hoppade ut från ett fönster på andra våningen och var ute och sprang i någon timme. Vid ett annat tillfälle drog han iväg ut i 25 minusgrader och snö, bara för att springa upp för grannens trappa och sätta sig och jama utanför dennes dörr och invänta hämtning av sin matte.
Trots att jag tror att de har det ganska bra som innekatter har ett dåligt samvete gnagt i mig; de kanske skulle vara lyckligare ute? Så nu har jag skaffat två kattselar med tillhörande linor för att de små liven äntligen ska kunna få lite utevistelse! (Att släppa ut dem vind för våg är för mig otänkbart med tanke på alla andra katter, hundar och trafik i området. )
Tänk vad lyckliga de ska bli" trodde jag glatt! Mina älsklingar ska få känna gräs under sina söta små tassar! Jag förankrade glatt linor med tillhörande katter i torkvindan och väntade på att mina små killar, skulle se lite nöjda ut! Trodde jag... Måns går med på att vara ute en kort stund, sedan sitter han och jamar högljutt och vill gå in alternativt sitta i någons knä. Austin verkar visserligen gilla livet ute, men han har lite problem med att gå iförd sele. Han går två steg, sedan blir det någon sorts kullerbytta, för att sedan hasa sig framåt lite, det blir i och för sig bättre och bättre med övning, men än så länge trivs han bäst med att sitta och titta lite försynt.
Men så fick matte en lysande ide: det kanske är just gräset som är problemet? Jag hämtade en liten handduk och placerde på gräsmattan, vips så satt det två katter och trängdes på den röda handuken! Måns slutade genast jama ihärdigt utan lade sig tillrätta och Austin gjorde detsamma... De "riktiga" utekatterna i grannskapet smög omkring och iakttog de båda meskatterna som förnöjt låg på sin röda handduk i gräset... l

En månad sedan!

Nu var det visst en månad sedan jag senast skrev ett inlägg i bloggen! Vet inte vad som gör det hela så sporadiskt! Kanske händer det dåligt med spännande och intressanta saker att skriva om?

Jag har sedan sist grävt en liten rabatt i vår lilla trädgård. Mina gröna (??) fingrar längtade efter att få rota runt i jorden, så jag var helt enkelt tvungen! Det blev ett nätt litet land, fick gräva bort en hel del "gruskross" även kallat makadam tror jag innan jag kunde fylla på med ny fräsch jord. Lite jobbigt är det ju att stenläggningen på uteplatsen så sakteliga börjar haverera eftersom jag tagit bort ovan nämnda grus... ja, det blir ett senare bekymmer.

Ett annat bekymmer jag har, och som verkligen bara blir värre och värre med åren, är min daggmasksfobi. Jag hör ju själv hur larvigt (nu var jag rolig) det låter, men just maskar är det absolut äckligaste jag vet! Senast jag såg en fick jag riktigt ångest och gråtattack, Rickard fick rycka ut och ta undan det stackars krypet innan jag fick ett totalt psykbryt. Kan ju tillägga att just denna masken var den största jag sett, riktigt fet och otäck! I våras när det regnade fanns det helt galet mycket mask på området där vi bor. Överallt på asfalten låg de och såg otrevliga och allmänt maskäckliga ut, tillslut klarade jag inte att gå från bilen till lägenheten utan fick köra fram, eller bli skjutsad till dörren, för att överhuvudtaget ta mig någonstans!
Just den här sortens fobi i kombination med trädgårdsintresse är inte helt optimalt kan jag säga! Dessutom motsägelsefullt eftersom jag vet att de gör nytta i jorden och får mina växter att bli finare, men det hjälper mig liksom inte!

Nu har jag ägnat mig åt maskterapi en stund, i nästa blogginlägg kanske jag kan berätta om var fobin kommer ifrån, för jag råkar faktiskt veta det!

Söndag igen

Helgerna går ju hemskt fort, redan söndag igen!

Helgen har varit bra iallafall, gårdagen tillbringades tillsammans med Rickard A och Rickard A. En liten roadtrip blev det, vi åkte runt bland vänner och bekanta och fikade! Kändes ju lite jobbigt efteråt med alla bullar och glass man klämt i sig, men trevligt var det iallafall! För att fortsätta i samma hälsosamma anda drog vi ihop en liten grabbkväll (jajjemän, jag fick vara med!) med öl, chips och nötter!

Idag har vi varit på visning igen. Undrar hur mäklarna gör för att få bilderna att se så bra ut när verkligheten visar något helt annat? Förmodligen photoshop i detta fallet... Iallafall återvände vi hemåt husvagnslägenheten igen, utan att ha hittat drömstället. Köpte med oss lite käk från Wok & Co, alltid lika gott, men något som kan få en att tappa matlusten är att titta ut genom sitt köksfönster och se grannen stå i sin lägenhet och byta om, uhh, hårigt bröst mitt i maten, inte trevligt!

Fågelsång

Vaknade tidigt i morse, låg och lyssnade på fåglarna som kvittrade utanför fönstret. Visade sig dock något senare att det inte var fåglar, utan makens näsa som pep...

Goda grannar del 2

Eftersom Rickard är sjukligt förtjust i att dammsuga och klippa gräs, så är han löjligt glad över att ha en gräsmatta (först klippa, sedan dammsuga upp gräs som följer med fötterna in)! Vi har inte skaffat oss en egen gräsklippare ännu, eftersom det finns att låna sådana som tillhör hyresföreningen.
Sagt och gjort, Rickard hittade en gräsklippare, en herderlig gammal handjagare, som stått lutad mot förådsväggen i några dagar och antog att det måste vara en av dessa låneklippare. Han börjar glatt att klippa, och fint som bara den blir det. När framsidan nästan är helt färdig märker han att han är iakttagen, mycket riktigt så står granntanten (inte hon med vindspelen) och tittar lite surt på honom, gräsmattan och framförallt gräsklipparen.  
Det visar sig att klipparen inte alls är någon låneklippare, utan tillhör tanten, och hon verkar inte alls vara intresserad av att låna ut den till några gräsklipparlösa ynglingar, trots att maken ber om ursäkt och förklarar situationen. Hon påpekar mycket tydligt att "Ni får faktiskt ta och skaffa en egen". Kanske inte det bästa sättet att skaffa pluspoäng hos grannarna.
Situationen blev ju inte mycket bättre av att katten Måns, några dagar innan gräsklippar incidenten, slet sig från sitt koppel och sprang raka vägen i till just gräsklippartanten, varpå hon förklarade att hon inte uppskattade att ha kattbesök och att just den här katten (min innekatt Måns) faktiskt brukar vara inne hos henne och gömma sig under sängen. Kan ju säga att det inte var helt lätt att försöka förklara att våra katter är innekatter och inte är ute och springer på egen hand...

Goda grannar

Vi bor i en lägenhet stor som en husvagn, fine. Det går bra, kan finna mej i det. Vad jag däremot inte riktigt fixar är att våra grannar har, inte bara ett, utan TVÅ vindspel! Ett vindspel som låter "plingpling" kan vara ganska mysigt om det är jag som hängt upp det; alltså gjort ett aktivt val att ha ett plingande vindspel någonstans i närheten. Men ett eländigt "klonkande" från några bambupinnar som hänger från ett halvt kokosnötskal klarar jag bara inte! Här snackar vi alltså båda sorterna, lite skräckfilmskänsla sådär... Dessutom har jag noterat att på hela området är det bara just våra grannar som har någon sorts vindspelsfetisch!
Funderar på att göra en kupp någon kväll, och då är det bambuvarianten som ligger risigt till, alternativt göra ett eget vindspel av gamla ölburkar eller något annat fult bara för att retas.

Letar

Vi vi vill ha ett hus! Ett fint hus som man längtar efter att få komma hem till, ett ställe där man trivs och vill tillbringa tid! Det lilla kruxet är att det inte är helt enkelt att hitta det perfekta huset, känns lite som att det perfekta huset för oss, även är det perfekta huset för massor av andra människor. Det senaste vi tittade på var ett fantastiskt charmigt ställe; 240kvm på landet utanför Jönköping, byggår 1875 och välskött utan att någon klåpig hemmafixare varit och gjort tveksamma "förbättringar". Vi gillade det verkligen! Men som sagt, många andra gillade det också, så vips var priset uppe i mycket mer än vad vi vill lägga på boende! Bara att leta vidare och gilla husvagnsläget, snart dags att sätta upp förtältet kanske?!


Torra kläder!


Våren har kommit till Lerhagen! Vitsipporna växer så det knakar, gruset snart bortsopat, fåglarna kvittrar till det mörknar och sist men inte minst så är torkvindan uppsatt!
Just det här med torkvindan känns extra bra, har inte haft möjlighet att hänga tvätt ute på flera år eftersom vi bott i lägenhet på andra våningen, men nu när vi till och med har en egen liten gräsplätt så är det andra förutsättningar! Iallafall så kom maken hem igår med en torkvinda (var han hittat den, eller vilken trädgård han har stulit den låter jag bero så länge...) hursomhelst hade han med sig ett spett också, med vilket han började skapa ett lämplig hål att förankra denna torkvinda i. Visste inte att vi bodde på ett berg med typ två cm jord på...men det gjorde vi visst så det blev ett antal hål i den fina gräsmattan (mossmattan för att vara korrekt) innan den stackars vindan kom på plats.
Nästa problem var att fälla upp eländet, inte helt enkelt eftersom någon mindre förutseende snurrat ihop den på ett käckt sätt, troligtvis för att förvara den på ett inte så platskrävande sätt. Ett antal svordomar och klämda fingrar senare så var den iallafall uppfälld, men dock så hängde ju de stackars linorna på ett mindre tilltalande sätt, försökte lösa detta problem med några spanska råbandsknopar eller vad det kallas. Nu är den iallafall på plats, sitter stadigt och man skulle nog kunna hänga kläder på den. OM man bara hade haft klädnypor...


Tja tja bloggen!

Här händer det inte mycket. Typ så här: Gå upp, åka till jobbet, åka hem från jobbet, gå och lägga sej, gå upp, åka till jobbet... typ så, om och om igen. Ibland händer det nåt alldeles jättespännande, kanske hoppar det förbi en hare utanför fönstret eller så ramlar det ner lite snö från taket...väldigt intressanta saker som piggar upp tillvaron (ekorrhjulet)!
Nä, man borde jobba mindre och göra fler roliga saker, problemet är att man inte har råd att göra roliga saker om man inte jobbar, men när man å andra sidan jobbar för att ha råd att göra roliga saker så har man inte tid att göra roliga saker...hm.
Hade faktiskt en rolig utekväll i goda vänners lag i Lördags, riktigt bra musik och massor med roliga och glada människor. Träffade på ett litet barn på krogen också, men det får bli en annan historia, en ganska rolig annan historia faktiskt!

Tänkte bjuda på några riktigt skojjiga bilder, (ps. säg inte nåt till nån av dem som är med)

















Japp, så kul kan man ha det!

Over and out!

RSS 2.0